Kääntöjärvi (Pahtapalo). Kääntöjärvi betyder vändsjön, pahta är en berghäll, palo är en bränna.De första nybyggarna som kom till Kääntöjärvi år 1792 var Erik Person-Serviö och Valborg Hansdotter.På 1950- talet befolkades byn av ca: 100 personer, men numera finns endast 14 åretrunt- bofasta, men sommartid ökar dock antalet till närmare 200, då av hemvändande stugägare. Jord- skogsbruk och fiske har varit den huvudsakliga försörjningen och byn befolkades i huvudsak från Pajala kommun i öster. Vardagsspråket är tornedalsfinska.

I begynnelsen har byn haft skola och två affärer, men allteftersom åren gick så minskade också antalet barn och skolan lades ner. Kvarvarande barn började gå skola i andra byar, först i Vettasjärvi och sedan i Nilivaara för att sedan ta steget till samhällena. Affärerna lades ner allteftersom befolkningen minskade och man började göra sina inköp från affärer i Masungsbyn och Vettasjärvi i första hand. Den arbetsföra befolkningen började mer och mer att avveckla jord- och skogsbruk för att övergå till beredskapsarbeten åt olika företag t.ex. vägarbeten och skogsröjning / plantering. Fiske och skogsbruk blev mer som fritidssysselsättning.

Byn ingår i en inlands- och glesbygdskommun, och har alla de problem som finns i en sådan. Men byn har en positiv sida med en vacker natur bestående av mycket varierande flora och fauna. Här finns flera o-utbyggda älvar med rikt fiskebestånd samt vilt och fågelliv.

Någon större företagarverksamhet finns ej i byn, men en del hantverkare, och en konstnär. För övrigt så arbetar dom flesta inom industriarbeten i någon form, främst i samhällena Kiruna och Gällivare

Ödetorp, ungefär samma exteriör och byggnadsstil har Lanttogården haft i begynnelsen.